Jag fick biljetter till ovanstående evenemang i födelsedagspresent av familjen Jönsson/Turesson. Jättekul tills vi (jag och Roger som hade fått ledigt från familjerna skulle gå) upptäckte att Sverige-Danmark spelade EM-kval samma kväll. Men med facit i hand verkar det inte ha varit något nerköp att gå på Stand up Comedy i Malmö konserthus. Startfältet bestod av: Mårten Andersson, Jan Bylund, Kristoffer Appelqvist, Peter Wahlbeck, Martin Björk, Thomas Järvheden och Petra Mede.
Mårten Andersson var sämst. Mycket sexskämt, vilket i och för sig inte behöver betyda platt fall, men han spretade åt alla håll.
Kristoffer Appelqvist var sådär. Skämtade om hur tjock han var, typ.
Jan Bylund var min favorit-ståuppare redan sen tidigare och han gjorde mig inte besviken i går heller. Grym igenkänningskomik framförd på ett oefterhärmligt sätt.
Peter Wahlbeck kom tvåa i rolighetsligan. Det gäller att vara beredd på allt när han kliver ut på scenen och ibland funkar det inte alls. Men i går levererade han verkligen.
Men han gör ett väldigt obehagligt intryck och man vet aldrig var man har honom, om han skämtar eller är allvarlig (man får väl anta att han skämtar när han är med i en stå-upp-show men likaväl). Jag hade inte velat hamna bredvid honom på en bröllopsfest. Livrädd för att han skulle prata omkull mig fullständigt och sen bara säg att han skämtade.
Martin Björk. Ja, han skämtade om sitt förhållande till Lena Philipsson och ja, han var faktiskt roligare än väntat.
Thomas Järvheden var helt ok rolig och han hade en grym sångröst som jag gärna hade hört mer av.
Petra Mede var enda kvinnan i startfältet och med sin torra undefundiga humor var hon ett välkommet avbrott från den grabbiga humorn. Väl godkänd.
Claes Malmberg var kvällens konferencier och perrsonligen kan jag tycka att han är lite jobbig. Men visst, ett och annat smågarv lockade han väl ur mig...
Nästan tre timmar stå upp och sen kommer vi ut och jag är nästan helt blank i huvudet. Kommer inte ihåg mycket av skämten som drogs, men som Roger sa, det är inte så många vitsar utan mer situationer som framförs och det är svårt att återge dem i efterhand. Man måste ha varit med för att fatta grejen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar