30 maj, 2007

Point of no return

Så var den passerad - punkten för ingen återvändo. Egentligen passerades den redan vid halvfyratiden i eftermiddags när jag stegade in På Studio Aktiverum, skrev på papperena och blev A-medlem.
Det låter något det - A-medlem.
Med den här bloggen, ett slags återupplivande av Olaterna från min volleybolltid men med minimalt innehåll om volleyboll, tar jag definitivt steget ut i gungflyn.

Tanken är nämligen att jag med den här bloggen ska sätta press på mig själv genom att jag härmed meddelar att de fem åren av kroppslig dekadens (sen elitkarriären i volleyboll avslutades) är över. Nu ska det bli träna av. Och nu vet ni det också. Därmed m å s t e jag gå och träna annars ser det inte bra ut på bloggen.

Tänk, jag har nästan en magisterexamen i idrottsspykologi (fattas bara en halv D-uppsats) men det krävs press utifrån för att jag ska få motivationen att gå och träna.

Inga kommentarer: