Åkte tåget och bussen till jobbet i går och det var inte roligt. 07.35 föstes vi, alla pendlare på Påarps station, in i det redan fulla Pågatåget av en övernitisk biljettkontrollant. De nio minuterna in till Knutpunkten kändes som en timme och jag var inte alls road av att trängas med en massa okända människor så tidigt på morgonen.
Sen kom jag ut på Drottninggatan i Helsingborg och där blev stressen total. Folk som hastade fram och tilbaka utan att lyfta blicken det minsta och bilar som körde omkring som om de aldrig hade hört talas om övergångsställen förr. Då längtade jag hem till lugnet i Påarp och jag kan utan omsvep erkänna att jag inte saknar att bo i stan ett endaste dugg.
Då var det hur skönt som helst att få sätta sig på cykeln i morse och trampa iväg. Frisk luft, ingen trängsel att tala om och massor av små kaniner som hoppar omkring på gräsmattorna runt cykelbanan.
Och på köpet - kondis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar